Paddla Canadensare

Svante Freden från SF-canoe har skrivit denna artikel om fördelar med att paddla canadensare.

Paddla Canadensare

Varför enkelpaddel?

Varför är enkelpaddeln bättre än dubbelpaddeln?

I kajaken som är en smal farkost, som i första hand används på stora vatten, når man vattnet på båda sidorna utan att behöva röra sig i sidled, då passar dubbelpaddeln bra.
I canadensaren, som för det mesta är bredare, och har högre sida, måste man jobba mycket i sidled,för att nå ut till vattnet, om man använder dubbelpaddel.
Canadensaren är de smala vattnens farkost. Där måste man manövrera mycket. Då är enkelpaddeln lättare att hantera, när man slipper ett extra blad i luften.
Inuitera använde ofta en enkelpaddel vid jakt från kajak för att kunna smyga sig närmare bytet.
Jag läste nyligen ett inlägg på ett diskussionsforum, att fåglar kunde uppfatta ett svängande paddelblad i luften för en rovfågel, och därför blev störda.
Att hålla rak kurs, när man paddlar med en enkelpaddel, är egentligen inte så svårt, om man bara lägger ner lite tid på att träna de olika styrtagen.


Enkelpaddel

Lite om enkelpaddlar, utifrån mina egna erfarenheter, sen mer än trettio års paddling. Redan första året jag hade egen kanot, gillade jag inte den köpepaddel jag hade. Då tillverkade jag en egen, och det har blivit fler sen dess. Jag har även köpt paddlar, när jag hittat sådana som jag tyckt om, och kännt att jag inte kan göra lika bra själv.
Vad är då en bra enkelpaddel?
Lagom längd, skönt grepp, tunnt blad som skär i vattnet utan att skvätta. Låg vikt, lagom svikt. Olika typer av paddlar:
Turpaddel, forspaddel, freestylepaddel, bentshaftpaddel. Detta är några.

Material:
Trä, aluminium-termoplast, kolfiber-epoxi. För mig är trä det bästa materialet, det ger en lagom svikt i skaft och blad, samtidigt som man kan få en ganska låg vikt utan att den blir för klen.
Aluminium-termoplast är för mig uthyrningspaddlar där stryktålighet är nummer ett.
Kolfiber-epoxi är i första hand för tävlingspaddlar, men de är ofta så trevliga att paddla med så personligen använder jag dem även vid turpaddling.

Turpaddel:
En paddel som tål lite omild behandling, men samtidigt känns behaglig att paddla långa sträckor med. Ofta ett ganska långt och smalt blad. Klassiska namn på bladformen är beavertail och ottertail, men det finns andra former också.

Forspaddel:
Ett kortare blad, för att inte slå i botten så lätt, men bredare för att behålla ytstorleken på bladet. Ofta lite tyngre för att få mer styrka i paddeln.

Freestylepaddel:
Antingen har man gjort den själv, eller anpassat en köpepaddel efter egen smak. Den används för att trixa med kanoten, främst på slätt vatten. Lätt, med tunnt blad, för att den skall skära fint i vattnet, när man gör manövrar där bladet skär genom vattnet.

Bentshaftpaddel:
En paddel där skaftet är vinklat vid övergången till bladet, ( mellan 7 grader och 15 grader) Det ger ett effektivare drag. Används främst för att paddla fort rakt fram, man byter ofta sida för att styra (styrtaget tar på farten), men den fungerar utmärkt att göra styrtag med. I fors, där det gäller att manövrera mycket, är den inte lämplig.

Hur lång paddel har du?
Några tankar om enkelpaddeln, men en del kan nog också gälla dubbelpaddeln.
När jag började paddla på 70-talet fick jag lära mig att förpaddlaren skulle ha en paddel som räckte till hakan, och akterpaddlaren skulle ha en som räckte till pannan.
Eftersom jag är 190 cm lång använde jag en paddel som var 170 cm, det innebar att jag hade den övre handen över huvudhöjd när jag tog paddeltaget, det var samtidigt ganska tröttande för armen som fick jobba ganska högt upp.

Paddeltillverkaren Grey Owl i Canada beräknar paddellängd på ett helt annat sätt. ( www.greyowlpaddles.com/ )

Oavsett om man har en rak eller en böjskaftpaddel, bör man räkna skaftlängd i stället för totallängd.
Skaftlängden bör vara måttet från paddlarens axel till vattenytan, plus minus några centimeter. Det betyder att sitthöjden i kanoten har betydelse för hur långt skaftet bör vara. Totallängden beror ju också på hur långt bladet är.

Hur paddlar jag då i dag?
Jag vill gärna ha ganska rak dragarm, och eftersom mina armar är ganska långa, vill jag sitta förhållandevis högt för att inte doppa handen i vattnet, samtidigt vill jag ha handen ganska närma bladet, för att få så mycket kraft som möjligt till bladet ( låg utväxling ).
Håller jag handen längre ifrån bladet ( 10 - 15 cm) får jag en högre utväxling som jag som normalpaddlare inte har tillräcklig styrka att kunna utnyttja för en högre fart. Detta gäller även när jag paddlar kajak med dubbelpaddel.

Hur långa paddlar använder jag i dag?
Skaftlängd (sl) 90 cm, totallängd (tl) 150, känns i de flesta fall lite för lång. Sl 80, tl 135, kan vara lite kort, men i strömmande vatten när jag vill trixa är den bra. Sl 85, tl 145, känns lagom i de flesta fall.

Vid långlopp använder jag böjskaftpaddlar, sl 85, tl 135, alltså lite kortare blad. När jag paddlar kajak använder jag en dubbelpaddel som är 206 cm lång, skaftlängd ca, 105 cm, greppbredd ca, 85 cm. även i kajaken vill jag sitta högt för att inte dra handen i vattnet.
Jag köpte en lätt kolfiberpaddel, för något år sedan, men av olika orsaker blev den inte så kort som jag ville, så den är 215 lång.
Våga prova med kortare paddlar. Det kommer att bli mer lättpaddlat på långturerna.

Svante Freden